vårdvalet

när vårdvalet var på g brydde jag mig inte ett jota om det. Jag bara tog det valet de hade kryssat i åt mig och log och nickade. Fint, tänkte jag. Inget krångel som med allt annat i sjukvården. 

Sen kom jag på hur otroligt dum jag var. Jag bara tog det som tilldelades mig utan att orka bry mig. Och det är så typiskt mig. Allt som hör till vuxenvärlden, aktier, inbetalningar, sopor och högar med kläder blir jag helt apatisk inför. Jag kan inte förmå mig att göra eller bry mig om saker som är vuxna för mig. Jag försöker vara oberörd men det är jag inte. Jag bryr mig om mitt vårdval egentligen, jag ältar aktier med mig själv och min värsta farhåga är att få hem en påminnelse. Så varför kan jag inte bara bryta denna  apati och istället ta itu med vuxenlivet? Det är som att mitt liv är ett ändå vårdval för tillfället. Ångestladdat och lamt. Jag vet inte hur jag ska ta itu med mig själv.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0